Okej, jag trodde inte det skulle vara såhär.

Idag har jag, eller jag håller på, att flytta tillbaka till min mamma. Har inte bott hos henne på sju månader och det har varit bra för mig. Att slippa höra hur jobbig, dålig och värdelös jag är hela tiden.

Enda sedan jag fick veta när jag skulle flytta till min mamma igen har jag tänkt på det rätt ofta. Och jag var nästan säker på att det inte var så illa som jag ville få det till när jag flyttade därifrån. Men idag har jag varit hos min mamma i drygt två timmar och jag känner redan i hela magen att jag inte trivs. Det är för mycket dåliga minnen jag har kopplat med det huset. Det spelar ingen roll att det inte hände något eller någon sa något som fick mig att må dåligt utan det sitter så inprentat i hela mig.


Sen tänkte jag, men det är bara två veckor och tre dagar sen är jag inte där längre men jag hittar inte ens styrkan att vara där en så kort tid. Jag mår förjävligt från botten av hjärtat och jag orkar inte.

Är heeelt psykiskt utmattad.